www.hundhjalpen.se



SADIE (nu LADY)

Sadie som så många av våra hundar anlände till hägnet utan annan bakgrund än att de hittats på gatan eller ute på landsbygden. Ingen i närheten har velat kännas vid hunden och då är det enda rätta att ge den det skydd som hägnet kan erbjuda. På detta sätt anlände Sadie som valp till hägnet och har där vuxit upp till en söt och rar ungtik.

Sadie har nog inte haft det så lätt i sina tidiga kontakter med människor. Hon vill så gärna vara med och kela och mysa men modet sviktar i sista stund och hon drar sig försiktigt lite tillbaka. Detta känns så tråkigt då hon alltid närmar sig med glädje lysande ur ögonen, med svansen viftandes och hela kroppen som tydligt visar sitt intresse. Bland hundarna i sin grupp har Sadie en mellanposition där hon är vän både med de högre och lägre i rang. Hon är glad och lekfull och ställer gärna upp på spring och buslekar. Vi söker till denna ljuva viol till hund en trygg och förstående familj som är beredda att ge henne den tid som krävs för att hon ska kunna stärka sitt självförtroende och våga ta för sig av livet. Det bör inte finnas små barn i hemmet. Sadie vill bo med en snäll hundkamrat som kan visa henne vägen i det nya livet. Vi tror att hon även kan vara god vän med katter.

För att ytterligare öka möjligheterna för några av våra skyddslingar att kunna få ett hem reduceras överlåtelsekostnaden för hundar som har varit en längre tid i vårt program till 3500 kr.

Läs även våra krav och garantier.

2012: Saide Lady, kallas numera Lady... är en underbar liten fyrbent livskamrat! Hon har lätt för att lära, älskar våra skogspromenader, älskar sina hundkompisar hon har fått här genom våra goda vänner och de respekterar henne i högsta grad, vill hon inte leka så hummar hon lite. Lady älskar all mat, hon är ett riktigt matmonster, äter allt... Nu har vi torkat blodpudding i ugnen i 100 grader och skurit i småbitar, som godis, detta är det bästa hon vet! 

Ladys skadade ben har läkt, men vi har kontinuerlig kontakt med veterinären ännu. Hon har i  alla fall inte ont. Lady har lärt sig komma på visslingar och godis och hon kommer som skjuten ur en kanon när vi ropar goooodis!!! Hon räcker vacker tass och sitter fint, går i koppel som om hon inte gjort annat, älskar våra barnbarn och tycker om våra vänner och vuxna barn. 

Hon skyggar lite för vuxna män ännu och gillar inte kloklippning, men tror att hon haft lite ont i tassen när vi klippte klorna första gången. Hon gillar vår katt, men är sotis, ändå pratar hon med henne och viftar på svansen när katten närmar sig henne. Våra sockar får vi gömma, hon älskar att hysta dom i luften och tugga...hm! 

Lady har varit med oss och firat min födelsedag nyss då vi låg över på hotell två nätter, när vi var på restaurangen och åt så fick Lady vara på rummet och hon sade inte ett ljud, låg snällt på sin egen madrass och sov. Hon var helt otroligt anpassningsbar... emellan åt var hon och jag på stranden och promenerade och luktade på havet, nosade på tång och snäckor. 

Ja vi älskar vår prinsessa och hon älskar oss båda...

Vi tackar er av hela våra hjärtan för denna underbara älskliga och framför allt glada Lady och vi önskar hägnets personal och alla på Hundhjälpen En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

/Hälsning ifrån oss alla/ Roine, Gittan Lady och hittekatten Jane



2013:  Hallå, vill skicka en hälsning till alla i Rumänien och i Sverige som arbetar för mig och mina systrar och bröder. Matte och husse tackar av hela sitt hjärta för att jag fick hjälp att komma hit. Trivs bra hos min matte och husse, retas lite med katten Jane emellanåt, hon ska inte tro att hon bestämmer här inte. Jag är både klurig, klok, snäll, lättlärd och vacker säger de tvåbenta, särskilt så gillar de mina ögon, vackert bruna. 

Ja, jag älskar alla här, tvåbenta som fyrbenta och de älskar mig, det känns i själen liksom. Har fått så många vänner sedan jag kom till Sverige, plus att de tvåbenta barnen och barnbarnen tycker om att skämma bort mig och kela med mig. Bäst är förstås när någon kliar mig på ryggen eller borstar mig, matte säger ibland, att jag ser ut som om jag har en lejonman på ryggen. Men det är fint, säger hon och så borstar hon. Varje dag går vi en längre skogspromenad mitt på dagen. Ibland om det är bra väder så badar vi, simmar lite och jag får godis som belöning. Mitt skadade bakben har läkt fint och veterinären har kollat mig många gånger och säger alltid, ja det ser bra ut.

På de flesta promenaderna i skogen är ena grannens hund med, Hero. Han är svart, lite fyrkantigt byggd, Havanna Bichon någonting, fin i kanten, tror han är den ende killen här på jorden. Det kan han ju få tro, ha ha. Men jag älskar Mozart, en Border Collie-blandning och Agaton, en långhårig tax. Oj Oj, Oj, jag hälsar på båda med en lång serenad, varje gång vi ses. Tyson är inte heller så dum, en liten terrier-blandning samt lilla Sara, söt som en karamell, säger de. Hon gillar mig... Hm, en Chi Choa eller vad de nu heter.

Jag har min bädd intill mattes, men ibland går jag till husses sida. På morgonen väcker katten mig först, hon säger: får jag inte mat nu så retas jag med dig. Då är klockan slagen, bäst att väcka de tvåbenta, matte och husse. De ger Jane sin mat, sedan kokas det kaffe och innan kaffet dricks och jag får lite frukost så går vi ut så jag får göra ifrån mig. Jag gillar mat... mums... särskilt märgbenet som matte har stekt lite innan och så gillar jag kattens mat, men då säger de nej. Ja det är som det är...

Jag springer i skogen som en gasell sägs det, mycket lukter där... och skäller på ekorrarna ibland, annars så är jag faktiskt tyst. De har nog hört mig skälla tre gånger sedan jag kom hit. Jag morrar lite om det kommer hit någon främmande karl, men för övrigt säger jag ingenting, är mysig säger de. När klockan är 21.50 så promenerar jag förbi matte och husse i TV-soffan in till sovrummet och lägger mig. Sedan sover jag som en sten, säger matte. Åh ja, ena ögat spejar på katten Jane, men det fattar de nog inte, och ibland så morrar jag tyst åt henne och då vet hon att passa sig. Men hon är mysig, jag gillar henne och hon gillar mig.

Hälsa till personalen som gav mig mat och kliade mig på ryggen i hägnet i Rumänien. Jag tänker på dem ibland, särskilt han som lekte med mig och valparna. Vi brukar titta på den filmen på datorn ibland och då får jag en tår i ögonen, säger matte. Kanske det, men jag ska tala om att bättre än så här, säger de tvåbenta som känner matte och husse, kan man inte ha det och jag håller med. Mat, kärlek, motion, goda vänner, tak över huvudet. WOW på er! / Saide Lady