|
Amadeo är en av "kärnkrafts-hundarna". I staden Cernavoda ligger ett
kärnkraftverk med viss utländsk personal – samt lokal personal med högre
utbildningsnivå. Detta gör att hundar bemöts annorlunda än i övriga
samhället. Visst jagas många bort och stenar kastas, men en del matas
och tas om hand. Ofta ringer man hägnet och ber om hjälp för någon hund.
Amadeo nådde hägnet på detta sätt – genom ett telefonsamtal där man
berättade att en ny hund dykt upp vid anläggningen och att denna var i
behov av hjälp.
Amadeo har varit ett gult, litet muskelknippe med stort självförtroende och självständig
karaktär. Han har gett intrycket av att tro att han är världens medelpunkt. Han har hälsat
översvallande på de människor som tagit sig tid att bekanta sig och visat att han älskar att
umgås och kela. Däremellan har han inte haft något emot att pyssla på egen hand. På senare
tid har Amadeo dragit sig tillbaka och undvikit kontakt med andra hundar och även hållit viss
distans till de människor som vistas i hägnet. Då detta inte är hans vanliga beteende togs
han i oktober 2011 in till kliniken för en koll – varpå man upptäckte att Amadeo förlorat synen och är nu
helt blind på båda ögonen. Läget för vår
lille gentleman har således utvecklats till en verkligt akut situation och Amadeo har stort
behov av att få lämna hägnet för en lugnare och mer anpassad miljö. Vi hoppas nu finna någon
som kan erbjuda honom ett kärleksfullt hem i en lugn miljö, med egen täppa / trädgård att få snusa
runt i. Man måste ha förståelse och tålamod att stötta Amadeo – och ge honom kvalitetstid såväl
inom- som utomhus. Finns det en hund i hemmet så bör det vara en snäll tik.
Då Amadeo är en av våra handikappade hundar gäller särskilda villkor för
överlåtelsen, läs mer här.
Läs även våra krav
och garantier.
Bilder från Rumänien |
2013: Amadeo är en helt underbar kille, duktig, söt och nyfiken på omvärlden. Han är rädd för många nya dofter och ljud men trotsar sin rädsla då han vill utforska allt i sin omgivning. Väldigt känslig och älskvärd, tycker om att gosa mycket. Gillar inte regn, föredrar då att stanna hemma och mysa med nosen inborrad i en kudde. Trots sitt handikapp klarar han sig bra utomhus, han till och med springer ofta och glömmer att han faktiskt är blind. Han älskar sina promenader och vill ofta stanna ute länge. Är mycket självständig och bestämmer vad han ska göra och vart han ska gå.
Han gillar inte vintern och kylan. Det var jobbigt för honom att gå ut under de långa vintermånaderna. Många gånger fick han ha både ulltröja och kappa för att han överhuvudtaget skulle gå ut. Nu när snön har smält och solen skiner på dagen, vill han fortsätta med sina promenader och då flyger han bara fram!
I början var Amadeo mycket matfixerad, och skulle äta allt som gick att tugga och svälja. Nu, efter några månader, har har lugnat ner sig och förstått att maten inte försvinner. Han går till matskålen och smakar först lite, sedan äter han resten i en lugn takt.
Han är rädd att åka bil. Nu tränar vi korta sträckor, så bilskräcken försvinner. Han var också rädd för passerande bilar men det har blivit mycket bättre nu, han kan t.o.m. ignorera bussar som kör förbi eller stannar på busshållplatsen.
Vår lille älskling har varit rumsren sedan dag 1, inga olyckor hemma. Amadeo är väldigt försiktig med allt och det går inte att tvinga honom till något, för då blir han jätterädd och stressad. Han låter sig borstas och verkar gilla det, men när det gäller kloklippning och rengöring, så blir han panikslagen och sticker iväg. Vi får ta det lugnt och försiktigt, han verkar ha rätt många hemska minnen från sitt tidigare liv.
Tack för att vi fick adoptera Amadeo, han lyser upp vår tillvaro! Vi älskar honom väldigt mycket och hoppas att han gillar oss.
/Matte |
