www.hundhjalpen.se



TINKY (nu TEXAS)

 
Född ca: 2009 jul
Kön: Hane
Höjd: 30 cm
Längd: 34 cm
Hals: 30 cm
Vikt: 7 kg
Kastrerad: Ja
   
Bakgrund: Adoptionsinformation
Bilder: Från Rumänien
Film: ---
   
Intresseanmälan: ---
För mer information: ---
   
Ankom Sverige: 2011-05-29
Bilder ankomst: Från Arlanda
Bilder: Från Sverige
Text: Från Sverige
   
   
Facebook: Dela på Facebook
Tipsa: ---

 



Personalen vid hägnet fick ryktesvägen höra att ett antal småhundar for väldigt illa i en av byarna kring Cernavoda. Man åkte dit för att själv se efter och möttes av total misär. Sex småhundar satt fastkedjade på en innergård, utan kojor, utan vatten och att döma av deras spinkiga kroppar – utan mat för det mesta också. De hade knappt någon kontakt med människorna som bodde i huset – och hade de haft kontakt hade den utan tvekan inte varit trevlig. Så fort SaveTheDogs personal rörde sig så hukade de små sig instinktivt. Folket i huset tyckte de hade välskötta hundar och man blev tvungen att hota med polis för att få ta med sig hundarna därifrån. De fördes snabbt till säkerheten i hägnet.

Tinky var nummer två i rangordningen i den lilla gruppen och hade inte helt knäckt självförtroende. Med lite lagom övertalning så går det bra att etablera vänskapsband. Ofta förekommer det också att Tinky själv tar initiativet till kontakt. Han sitter gärna i famnen och låter sig smekas – och mumsar förnöjt på hundkex eller annat gott som bjuds. Han är lugn och mjuk till sin karaktär. Tinky är god vän med de andra små hundarna i sin grupp och tros även kunna bli kamrat med en katt. Vi söker till lille Tinky ett lugnt och tryggt hem där han får glömma sitt tidigare liv och ta del av livets goda. Barn under skolåldern bör inte finnas i hemmet. Tinky bor gärna med en snäll hundkamrat.


Bilder från Rumänien




Ankomstbilder från Arlanda




Bilder från Sverige

2012





Text från Sverige

2011: Jag har haft min lilla Texas (fd. Tinky) i snart 2 månader och jag kan inte vara gladare över min lilla kille. Jag hämtade honom på Arlanda den 29 maj. När jag klev ur bilen på parkeringen märkte jag att jag hade glömt kopplet hemma! Väldigt klantigt gjort. Jag sprang sedan runt på Arlanda som en galning och försökte hitta något provisoriskt att köpa, det blev ett par skosnören som jag knöt ihop väldigt hårt. Det visade sig senare att han var otroligt snäll att gå med i koppel, han drog ingenting alls utan följde bara med, jag hade nästan kunnat köpa en sytråd istället för skosnören.

Efter att jag träffat Hundhjälpens representant och gått igenom allting så var det bara att vänta, och vänta, flyget var sent och jag blev mer och mer nervös! Men det var så värt det, för känslan som jag fick när jag såg honom för första gången. Han satt i en stor bur tillsammans med en annan hund och han såg så liten ut med sina stora mörka ögon som lyste. Jag bar honom sedan till bilen och en lång bilfärd mot Östersund väntade, 6-7 timmar för att vara mer exakt. Han låg i mitt knä nästan hela vägen, jag lade honom i baksätet en stund, men han ville komma fram igen. Han var väldigt snäll i bilen och låg och halvsov - tills köttbullarna kom fram! Då vart han väldigt pigg.

De första två dagarna ville han mest sova och bli klappad, och äta förstås! Maten var alltid intressant. Han var lite avvaktande mot min andra hund Dallas som självklart var väldigt nyfiken på nykomlingen. Men sedan helt plötsligt vände det och de vart bästa vänner. Texas var väldigt osäker mot män i början, han morrade och undvek dem, han är fortfarande lite avvaktande men han har gjort jättestora framsteg.

Idag springer han runt och busar och leker tillsammans med Dallas och de sover gärna tillsammans och ligger och myser. Båda sover likadant också, på rygg. Texas älskar verkligen all uppmärksamhet som han får och han är lycklig. När jag vaknar på morgonen och vänder mig mot honom (som alltid ligger bredvid mig i sängen) så blir han genast jätteglad och pigg. Det känns som att han faktiskt ser fram emot en ny dag. Han leker glatt men förstår sig inte riktigt på leksaker och hur man använder dem, han lär sig mycket genom att studera Dallas. Han har nyligen börjat inse det roliga med att tugga på pinnar och kottar och precis som Dallas så vill han ha ALLA pinnar, speciellt om någon annan tuggar på den så vill han ha den. När han springer runt och leker så ser vi att han är otroligt duktig på att hoppa långt och högt, och han tycker det är så kul så jag tänkte prova och se om han gillar agility. Jag har en agility tunnel hemma som vi provade med, det tog 2 dagar innan han gick hela vägen igenom, men när han klarade det så märktes det genast hur stolt och glad han blev och sedan sprang han igenom den hela tiden för att få mer godis och beröm. Jag har inga tävlingsplaner i agility utan tänkte att det kunde vara en rolig grej för honom. Han är lite fräck när det gäller mat och smyger upp på bordet ibland, men han lärde sig snabbt att han inte fick. Men om matte tittar bort så kanske det går bra att sträcka sig och sno sig en liten bit... Men även där har han gjort stora framsteg.

Det har som sagt gått snart 2 månader och jag älskar honom nåt så fruktansvärt mycket. Han är en stor del av familjen och han har gjort både mig och Dallas mycket gladare. Han har en alldeles underbar personlighet och jag ser fram emot att se han växa!

Stor tack till alla i Hundhjälpen som gjorde det möjligt för mig att få en så fin hund, och som gjorde det möjligt för Texas att få en ny chans här i livet!!

MvH
Ingela Johansson, Texas (fd. Tinky) och Dallas



2012 juni: Allting går jättebra med Texas, han är så lättsam och han är alltid glad. Han är en helt annan hund jämfört med hur han var för 1 år sedan, då var han väldigt rädd för män men nu hälsar han på dem och kommer när de lockar på honom. Jag tror att min andra hund Dallas har hjälpt till mycket och visat att de inte är så farliga. Nu har vi provat på spårsök med Texas och det tycker han är roligt, och han är jätteduktig! Vi brukar också aktivera oss med lite lydnad och agility då han älskar att springa och hoppa. Han verkar tycka att allting är jätteroligt (förutom att bada och kloklippning). Han njuter av livet varje dag!! Jag är så tacksam för mina älskade vovvar.

MvH
/Ingela Johansson, Dallas & Texas




 

© Hundhjälpen