
Emellio nådde Cernavoda via dödens hägn i Constanza. Han hade där
infångats av de lokala hundfångarna och befann sig bara några dagar från
de eviga vidderna. Personal från hägnet i Cernavoda hade valt ut några
hundar därifrån av vilka Emellio var en av dem som hade tur. Efter denna
vistelse verkar han betrakta hägnet i Cernavoda som ett paradis. Han har
fått vistas lös kring hägnet vilket han trivts väldigt med – och hållit
koll på alla besökare och förbipasserande. Emellio som är en ledartyp
hade dock tendensen att dra med sig övriga lösa hundar på lite
vidlyftiga äventyr, så man har tvingas kedja honom, en trist åtgärd för
denne frihetsälskande och glade hund.
Emellio är en ärrad charmör. Han har ett stort intresse av närkontakt
och är snabbt framme och hälsar på våra resenärer. Hela hans ansikte
lyser av glädje när någon sätter sig ner och myser med honom. Han är
godmodig och klok med stor kärlekspotential. Bland hundarna är Emellio
en given ledargestalt. Han styr sina bröder och systrar med diplomatisk
anda, allt för att undvika öppna konflikter. Övriga hundar ser upp till
honom och låter honom gärna stå för initiativen. Vi söker nu till denne
ståtlige kille med guldhjärta ett hunderfaret och tryggt hem där han får
bli en trogen följeslagare. Det får gärna finnas en icke-ranghög hund i
hemmet som sällskap. Finns barn bör de inte vara under tonåren.

Bilder från Rumänien |
2010 juni:
Emellio har nu varit här i 3 veckor och två dagar. Det har redan från
början gått hur bra som helst med honom. Redan på flygplatsen var han
glad i alla och satt fint för att få godis. Jag har fått stoppa tre
försök att kissa inne de första dagarna, men efter det verkar han ha
fattat. Sedan vill han gärna dra i kopplet på promenaderna, vilket vi
tränar på hela tiden. Han går jättebra ihop med våra andra hundar. Han
har även fått följa med till min praktikplats hos en hundpsykolog med
hundpensionat. Där har han fått vara lös med de andra hundarna, då han
visar sig vara så stabil. Det har gått jättebra!
Han lyssnar bra när man ropar och vill ju inte missa en chans att bli
omklappad. Den enda gången han har blivit lite morrig, är när vi klappar
honom och någon annan hund vill komma fram. Lite svartsjuk herre. Men
han förstår när man säger till honom och det lugnar sig mer och mer med
tiden. Han älskar att leka, både med andra hundar och människor. Han
förstår också vilka saker han får leka med och inte. Han trivs jättebra
med barn också. Och han älskar att vara i stan! Han har skött sig
jättefint när vi åkt in för lite stadsträning. Han skulle nog må lika
bra i stan som på landet. Han är inte det minsta skotträdd heller.
Däremot skällde han ut vår grannes kossor första veckan. Men det gick
över så fort vi passerat dem utan uppståndelse ett par gånger. Emellio
är verkligen en fantastisk individ med stark karisma.
/Mvh Maria och Tobbe
2010 oktober:
Här kommer en hälsning från en glad grabb på Ryssberget!
Livet på landet är härligt! Jag bor i ett hus med matte, husse och mina
två hundpolare Birba och Totte. Det finns lite andra djur här med, men
de bryr jag mig inte så mycket om. Tur i alla fall att de inte har
katter, usch! När grannens katt vågar sig ner hit får han minsann veta
att jag inte tillåter sånt.
Jag har en hel del kompisar jag brukar hänga med ibland. De gamla sura
damerna är det ju bäst att passa sig för, men "lillbrorsan" Totte och
jag kan busa i timmar! Alla som vill busa är ju jätteroliga. Och det
absolut bästa som finns är att få vara lös! Matte har verkat lite
svettig ibland när jag kommit tillbaka från en egen runda. Men vad ska
man göra när det är så himla kul?! Jag är ju inte borta länge och jag
gör ju inget dumt...
Det näst bästa jag vet är att cykla. Ja, jag cyklar inte, men matte gör
det. Tja, ibland tror jag inte hon trampar alls, utan låter mig dra hela
tyngden själv. Nå, det är det värt i slutet av dagen, när jag får gos i
soffan. Mys och gos är nämligen också något av det bästa jag vet!
Det var allt för nu.
/Emellio |