|
Florin kommer från staden Cernavoda. Han är som valp hittad på gatan och
inget är känt om hans bakgrund. När han hittades var han en enda smutsig,
intrasslad pälsboll i stor nöd. Han hade inte ätit på länge och blev
oerhört glad när han fick syn på godbitarna hägnets personal visade fram.
Florin följde gärna med tillbaka till hägnet.
Florin är en mycket glad och social kille. Han är snabbt framme och hälsar
– svansen går i ett och han undersöker nyfiket kring händer och fickor.
Han älskar att kela och mysa och vill inte gärna avbryta när plikten
kallar personalen till andra uppgifter. Florin är inte framfusig utan har
ett trevligt och balanserat sätt. Han trivs bra bland de andra hundarna
och har där en mellan / låg position. Vi tror att han även kan trivas med
katter, då han inte visat katterna kring hägnet något negativt intresse.
Till lurvige Florin söker vi nu ett tryggt hem där hans stora intresse för
människor tillgodoses. Han lever gärna ett aktivt liv med roliga utfärder
till skog och mark. En hundkamrat vore uppskattat.
Bilder från Rumänien |
|
2009: Nu ska jag berätta om Bosse Florin Gustavsson.
En liten fantastisk hund som kom till oss från Rumänien den 15 november.
Han var skygg sade man oss på Arlanda. Det var inget konstigt, han hade
blivit biten över ryggen i hägnet. Ett bett som var avsett för att döda.
Men Bosse Florin var inte alls skygg. Med glädje kastade han sig på
burdörren och viftade på svansen. När han kom ut, hälsade han på alla.
När han kom hem, hälsade han också på alla – hundarna Bicke och Frasse,
tre katter och så Lovisa förstås – lillmatte som döpte honom.
Idag har han varit hos oss ungefär en vecka. Han går lös på gården, han
äter som en häst, går långa promenader och har slutat kissa inne. En
kväll i veckan efter en intensiv dag, sade min mamma, nu när Bosse
Florin träffat så många barn och nya människor och fått en helt ny miljö
bör han väl sova i flera dagar. Tänk vilken omställning.
Ja, sade jag, han borde vara trött. Så gick vi och lade oss. Bosse
Florin blev så lycklig. Med leriga tassar kastade han sig upp i min
säng. Överföll mig och började noppra på mina armar, kastade sig på rygg
och sprattlade med benen, bet sönder duntäcket och hoppade i allmänhet
runt i vild glädje innan han ”äntligen”somnade. Jag skriver äntligen för
Lovisa sov i samma säng.
Det är en lycklig hund jag har hemma och jag blir varm i själen av
honom. Vilken jycke!
PS Egentligen skulle Bosse ha hetat Florin. Men eftersom vi har en
foxterrier som heter Florrie på gården och i hundflocken blev namnen för
lika. Hundarna begrep inte vem jag ropade på.
/Många Hälsningar från Lotta och Bosse Bus! |
