|
Lilla Babs satt en morgon utanför hägnets ingång och såg förskräckt ut.
Hur hon hade hamnat där vet ingen – troligt är att någon mer eller
mindre ”dumpat” henne där i förhoppning om att man skulle förbarma sig
och släppa in henne, vilket man givetvis gjorde. Babs har fått växa upp
i hägnet och gjort sig väldigt populär genom sitt trevliga sätt.
Babs är en lite mindre tik full av goda egenskaper. Hon är glad och
kärvänlig med en stor vilja till kontakt och mys. Hon söker sig genast
fram till våra besökande och vill inget hellre än att få krypa upp i
famnen och känna en stunds samhörighet. Babs fungerar bra tillsammans
med hundarna i sin grupp där hon har en något undanskymd roll. Hon har
även träffat hägnets katter utan att märkbart bry sig. Vi söker till
raggiga, ljuva Babs ett kärleksfullt hem där hon får bli en älskad
familjehund. Babs bor gärna med en trevlig hundkompis eller en katt.
Bilder från Rumänien |
|
2009: Hej!
Det är Alice! Tänkte jag skulle höra av mig lite. Jag kom hit för snart
en månad sen.
När jag landade så visste jag inte riktigt vad som väntade... satt där
med mitt pass och funderade hur jag skulle hitta rätt.. Men det satt
nå´n där på golvet och var alldeles blöt i ögonen och kallade mig för
att namn jag aldrig hört förut; Alice... jag tyckte det lät fint så jag
kröp upp i knät på henne och hon skulle komma att bli min nya Matta, hon
och en till. Fick korv och vatten och massor med gos.
Så jag bestämde mig att det fick nog bli en resa till Dalarna. Åh vad
jag tycker om mitt nya liv!
Ett stort hus, en stor trädgård, två kompisar; Liam och Anda. Å så
Frasse och Fleece-An, katterna. Liam är lika gammal som jag, och älskar
att busa. Ibland får jag inte ens kissa ifred! Men då går Mattan in och
säger till. Anda är en äldre tik... hon är så snäll... Men jobbig när
hon vill busa i soffan och jag vill vila! Då bjäffar jag till åt henne.
Jag har faktiskt skinn på nosen, jag!
Vi har två kompisar också. Dom bor i granngården och dom har en
jättestor lekpark som vi brukar leka i ibland. Cigne och Kjell. Cigne är
en väldigt pratglad dam... skäller på oss hela tiden! Men snäll!
Kjelle är nog lite väl på hugget ibland. Morrar och går an. Men jag
tittar bort och står alldeles stilla när han sätter igång och då brukar
han ge sig. Det är nog för att han är minst.
Vi går långa promenader i skogen varje dag. Ibland bara i Vanliga
Skogen, här hemma i byn. Men ibland stoppar Mattan i oss i Plåtlådan och
vi åker en liten bit till Nya Skogen. Alltid kul med omväxling.
Jag är duktig att gå i koppel, kommer nästan alltid när Mattan ropar,
älskar att ligga i sängen tillsammans med Mattorna och Katterna, äter
bra, speciellt fågelfrön... Mattan tror att jag nog snart utvecklar
vingar och börjar kvittra. Säger att hon inte beställt en fågelhund!!
Anda sa att jag inte behövde vara rädd för någon i byn men det visste
jag redan. Människor är inte så farliga om man bara tittar på dom under
lugg, lägger huvudet på sned och tittar rart på dom. Då får man både gos
och godis! Liam har varit här längre än jag men är fortfarande rädd för
en del av dom.
(Han har nog inte fattat att ”hoppa runt & studsa-knepet” inte funkar på
människor.) Men Mattan säger att det gör inget. Man måste inte hälsa på
alla... det känns tryggt.
Jag har varit i Affären också! DET var kul! En massa människor som
tyckte att jag var söt, många trevliga, spännande dofter och folk som
kom och gick. Jag låg under bordet, vid Mattans fötter så jag var inte i
vägen. Det luktade te, kaffe och choklad... precis som hemma fast ännu
mera!
På kvällarna ligger vi i soffan och tittar på Bildburken. Så mysigt att
krypa upp i Mattans famn. Dom brukar elda i spisen så ibland blir det
lite för varmt och jag är ju inte van vid den varma inomhusluften så jag
ligger och flämtar rätt mycket men lämna Mattans knä...??! Aldrig!
Eller så ligger jag vid andra Mattans fötter när hon sitter och knattrar
på datorn. Nu ska jag sova lite... så hej så länge!
Alice (Babs) |
