www.hundhjalpen.se



ANNA (nu DOBRA)

 
Ålder: 1 år 8 mån (aug 2008)
Kön: Tik
Höjd: 45 cm
Längd: 60 cm
Hals: 40 cm
Vikt: 25 kg
Kastrerad: Ja
   
Bakgrund: Adoptionsinformation
Bilder: Från Rumänien
Film: ---
   
Intresseanmälan: ---
För mer information: ---
   
Ankom Sverige: 2008-11-23
Bilder ankomst: Från Arlanda
Bilder: Från Sverige
Text: Från Sverige
   
   
Facebook: Dela på Facebook
Tipsa: ---

 



Anna hittades av hägnets personal i ett slumområde i staden Cernavoda. Som alla hundar i området var hon svårt medtagen av hunger och ohyra. De boende där hävdade att de aldrig sett den stackars hunden tidigare, men troligt är att hon vistats där en längre tid i hopp om att någon ska förbarma sig och sticka till henne en gammal brödskiva eller annat ätbart. En enda, möglig brödskiva kan vara en ouppnåelig dröm för många hundar i Rumänien där svältdöden bland hemlösa djur är enorm. Anna togs omedelbart med till hägnets trygghet.

Anna är en vänlig och mycket nyfiken tik. Hon undersöker noggrant alla nya saker / hundar / människor kring hägnet. När detta är avklarat är det dags för en kelstund. Anna är mycket social och vänlig och ger ett positivt och stabilt intryck. Hon fungerar bra med andra hundar, men finns det en favoritmänniska i närheten väljer hon hellre denne. Hennes mjuka och lugna sätt gör att vi tror att hon kommer att bli en trevlig familjehund. Vi söker nu för rara Annas räkning ett tryggt och stabilt hem där hon får bli viktig och uppskattad.


Bilder från Rumänien




Ankomstbilder från Arlanda




Bilder från Sverige


Dobra och Dino




Text från Sverige

Nu har Dobra varit hos oss i två månader. Hon är en den lättaste, trevligaste, gladaste och mest okomplicerade hund jag har tagit hand om någonsin. Hon kommer på inkallning, går bra i koppel och uppför sig jättebra vid hundmöten. Hon är trygg, framåt, har mycket energi, är lojal och lyhörd – en riktig drömhund! Hon är dock inte speciellt förtjust i besökande män och hon tycker att den uppstoppade hunden i djuraffären är otäck.

Utöver allt detta så har hon också piggat upp vår älskade gamla surgubbe Dino och tillfört en ny dimension i hans svenska liv. Första kvällen när vi kom hem med Dobra så hade vi ställt upp kompostgaller för att separera hundarna eftersom Dino är något av en bråkstake. Men redan dagen därpå insåg vi att det var lönlöst för när Dobra ville busa med Dino så tog hon bara ett galant skutt över gallret. Dino var ganska irriterad på hennes höga energi till en början och gav henne små åthutningar som hon respekterade i ett par minuter innan hon var framme igen för nya puss- och busförsök. Dino är väldigt lugn och beskedlig inomhus men är desto roligare och mer fartig utomhus. Redan första dagen kunde jag släppa hundarna lösa i parken för obegränsat kiv och det var så roligt att se Dino med en likasinnad att jag började gråta. De hänger i varandras nackskinn, biter varandra i bakbenen och tuggar på varandras öron. När jag ser hur oerhört mycket glädje Dobra har tillfört Dinos liv så önskar jag att jag hade haft möjlighet att ta hem en rumänsk kompis åt honom tidigare.

Från första dagen har de bildat flock i utomhusmiljö. Inomhus var det inte lika lätt under de första tre veckorna eftersom Dobra mer eller mindre terroriserade Dino, han fick aldrig vara i fred. Dino har ganska stort behov av att gå undan och njuta av lugnet, både från folk och andra djur. Dobra försökte ganska snabbt dra fördelar av Dinos passivitet inomhus och började efter ett par veckor i Sverige att vakta både kök, soffa, mat, mig och husse för Dino. Hon reste ragg, drog läpp och frästa illa när Dino kom för nära – men Dino lät sig inte triggas utan överlät till mig att reda upp det hela. Jag och Dobra hade ett par mentala kraftmätningar under två-tre dagar innan hon gav med sig och lät Dino vara med på lika villkor. (Dino gjorde ungefär likadant mot min dåvarande äldsta hund när han kom ny till Sverige, det är så intressant och charmigt att de är sådana möjligheternas mästare de här gaturackarna.) Nu kan Dino och Dobra stå med huvudena i samma kastrull och hjälpas åt med disken samtidigt, det händer också att de har dragkampslek i soffan om vissa favoritleksaker.

Det jag tror att Dobra skulle önska är att Dino ville leka mer med henne samt att han var villig till hundmys - som öronputsning och gemensam sovning på natten. Istället får hon nöja sig med att sova med mig och bli kliad, men jag har ju själv sett vilka avundsvärda relationer hon hade med flera av hundarna i hägnet i Cernavoda och det kan jag tyvärr inte ersätta. Med undantag från kompissituationen så tror jag att hon har gjort ett uppköp sedan hon kom till Sverige!

/Hälsningar från Marit, Dino och Dobra




 

© Hundhjälpen