|
Tre små systrar hittades i Medgidia, hårt angripna av skabb. Baffy och
systern Buffy klarade sig bra och är idag välnärda och friska, tråkigt
nog överlevde inte den tredje systern.
Baffy är en snart ettårig tik som är ständigt glad och alltid viftar på
svansen. Hon tar gärna kontakt och fungerar mycket bra tillsammans med
de andra hundarna. Hon är lite blyg men ändå orädd och nyfiken. Dagarna
spenderar hon lekandes tillsammans med Buffy och de andra hundarna.
Bilder från Rumänien |
|
2006: Nu har Baffy snart varit här en månad. Vi började med köttbullar i
trappan för att lära oss att gå i trappor. Grannarna undrade lite över vad
det var för skum figur som stod och viskade i trappan men nu vet de och nu
går Baffy upp och ner som ingenting. När vi kom hem dag 1 släppte
spänningar och annat. Det blev en hög i badrum, kök och vardagsrum. Sedan
har hon varit rumsren. Fantastiskt!
Att se sig själv speglas i fönster var otäckt. Bilar är farliga men mammas
bil är säker så i början tog vi bilen till hamnen och rastade oss där
(trots att det bara är 10 min väg ifrån oss) men det behöver vi inte göra
längre. Katterna och Baffy gick jättebra tillsammans på en gång. Nu är
mitt största projekt att mamma inte bara är Baffys utan även katternas. De
ska helst inte höras, synas eller röra sig. Och allt hon hittar på golvet
är hennes, både kattleksaker och hundleksaker. Hon är faktiskt riktigt
kaxig emellanåt så vår gissning att det är terrier i henne är nog helt
riktig.
Vi har lite träning varje dag i hemmiljö. Sitt-kommando och vänta på "var
så god" innan man slänger sig över maten bl.a. Hon har också fått en boll
som man lägger godis i och sedan knuffar runt så de trillar ut. Vi har
även hunnit med 1 vecka i stugan och det var mer skrämmande. Där är allt
så tyst så varje ljud blir så högt, stolskrap, dörrgnissel och flygplan,
men det gick bra att ha henne lös. Hon behöver mycket motion och här kunde
hon rasa av sig. Jag har en jordbruksfastighet så det är stor tomt, skog
och hagar och inga grannar åt tre håll. En morgon vaknade jag av att hon
satt i sängen och morrade lågt. När jag tittade ut gick det två rådjur i
hagen alldeles utanför sovrumsfönstret. Hon satt länge och studerade
dessa, för henne, nya individer.
Det är mycket jobb, men väldigt givande, irriterad och sur kan man inte
bli (fast man gnisslar lite tänder ibland, tyst). Det som funkade igår är
inte självklart nästa dag. Framsteg och motgångar mixat med MYCKET kärlek.
Nu har vi börjat socialträna lite, hälsat på hundar och människor. När vi
ska gå och lägga oss hoppar hon upp i sängen och nattar mig för att sedan
gå ner och lägga sig på mattan bredvid sängen. Inga pussar och kramar
ännu. På morgonen väcks jag av denna härliga, lurviga glädjespridare. Jag
har inga bilder att skicka med än men det kommer. Hon har musklat till sig
ordentligt och är ingen liten benig Baffy längre.
Kram till alla goa hundvänner från
Monica, Baffy, Hilda och Freija |
