www.hundhjalpen.se



AMADEO

Underbare Amadeo som är en jaktraskorsning, har ett tragiskt förflutet. 4 månader gammal blev han påkörd av en bil och bröt ena bakbenet illa. Ägaren tog honom till en klinik där en undermålig operation utfördes. Resultatet blev att benet fixerades felaktigt. Ägaren kastade då ut den halvårsgamle Amadeo på gatan, lämnad åt sitt öde.

Amadeo hade turen att hittas av utländska volontärer och fick då en fristad. Han är idag 1 år gammal, mycket vänlig och tillgiven mot alla människor han möter. Amadeo tycker om andra hundar, men klarar sig dåligt bland hanhundar. Han är där illa utsatt p.g. av sitt handikapp och får ofta stryk.

Finns du som kan tänka dig öppna ditt hem och din famn för Amadeo? Han kommer att bjuda tillbaka många gånger om. Du bör dock inte bo i ett hus där Amadeo måste gå mycket i trappor.

Då Amadeo är en av våra handikappade hundar gäller särskilda villkor för överlåtelsen, läs mer här.

2005: Någon månad innan Amadeo kom till Sverige genomgick han en mycket lyckad operation. Han kan nu stödja på alla fyra benen vilket har gett honom mycket livsglädje tillbaka. Amadeo är numera en hund som glatt skuttar runt och upptäcker det liv som han blivit överlycklig över att få tillbaka. Vi är alla glada över hans förändring och så även hans matte, men tyvärr har det gjort att vi placerat Amadeo på fel grunder. Amadeo är nu en mer intensiv och lekfull hund och inte den lugna hund som vi och matte hade väntat oss. Därför måste vi tyvärr leta efter en ny familj till Amadeo där han kan få utlopp för sin nyvunna energi och där man samtidigt har förståelse för att han har en gammal skada som kan vålla honom problem.

I dag, 17/7 2005, har Amadeo och jag tillbringat 6 veckor tillsammans. Det borde vara tillräckligt för att lära känna en hund någorlunda och Amadeo är en hund som det är ett nöje att bli bekant med. Att jag nu trots allt söker ett nytt hem för Amadeo beror alltså absolut inte på att det är något fel på honom, utan enbart på att jag saknar de fysiska förutsättningar som behövs för att klara av en så pass stor och kraftfull hund. När jag anmälde mitt intresse för att adoptera Amadeo, beskrevs han som en handikappad hund med begränsad rörelseförmåga, bl a borde hans hem sakna trappor. Jag tyckte att jag kunde erbjuda ett mycket lämpligt hem för denna ”invalid”. Så visade det sig att han hade genomgått en operation som gjorde honom nära nog helt frisk – och detta är naturligtvis underbart för honom, men samtidigt gjorde det oss mindre lämpade för varandra.

Amadeo är en mycket vacker hund. Han har en mycket kort, mörkbrun, sidenblank päls och bärnstensgula ögon. Man märker att hans högra bakben inte är riktigt i ordning, men i övrigt har han en mycket elegant och förnäm hållning. Hans inre egenskaper är lika goda som hans yttre är vackert! Han är en otroligt lugn och snäll hund, ödmjuk, aldrig påträngande. Han visar inga tecken på aggression i någon situation, inte ens när man tar från honom mat eller ben. Grälar man på honom av någon anledning är han mycket undergiven och ”ångerfull”. Även om han är en vek och mjuk hund, är han samtidigt en bra vakthund som skäller rejält om det kommer någon främmande och hans skall verkar nog avskräckande på den som är ute i oärliga syften. Han är mycket tillgiven och (som de flesta hittehundar som kommer till ett eget hem) väldigt ”mammig”. Han följer mig överallt och vill gärna ha mina skor som ”nussefilt”, utan att göra någon åverkan på dem. Det går att lämna honom ensam hemma om min andra hund också är där. Han börjar kunna ”läsa av” mig: har jag ”stadskläder” på mig, tar handväska och nycklar, ja, då inser han att jag ska iväg. Samtidigt måste jag säga, att det nog är lämpligt att avgränsa det utrymme han har att röra sig på när han är ”ensam” hemma. Trots läderben m.m. kan han göra confetti av innehållet i papperskorgen t ex! Och lämna inget ätbart framme, där han kan tänkas nå det! Hans matfixering är enorm! Han blir som tokig av glädje när det är matdags.

Han har varit rumsren från allra första dagen – inga problem där! Och han har inga krav på att bli rastad i svinottan, utan han sover gärna till kl. 8-9 på morgnarna. Han sover alldeles ensam ute i hallen i sin stora, öppna transportbur, som han betraktar som sin koja.

Man får inte glömma bort att han är en jakthund. Han kommer mycket bra överens med min katt, men för övrigt jagar han allt som rör sig! Just nu handlar det mycket om fjärilar, bin, humlor, getingar etc. (!), men givetvis också om harar, rådjur och fasaner. Hans natur är att jaga och spåra och han spårar hela tiden när han är ute och rastar sig. Han skulle säkerligen vara en stor tillgång för Tullverket eller narkotikapolisen! Hans nos är nog svårslagen!

Sammanfattningsvis: Amadeo är en vacker, mentalt mycket stabil hund, som har ett nästan omärkbart handikapp.